Handledning – hallandssöm

Inger Hallberg och Ann-Katrin Emanuelsson i Falkenberg, lär ut hallandssöm…

Text: Inger Hallberg, Foto: Lotta Callander

Inger Hallberg och Ann-Katrin Emanuelsson visar broderad gardin
Inger och Ann-Katrin visar en gardin med mönster från Staffens i Falkenberg.


Inger Hallberg har sytt denna duk med inspiration från Mästers i Bjerrome

Träff 1:
Vid första träffen brukar vi alltid visa färdiga broderier för att introducera hallandssömmen. I samband med det berättar vi också lite om hallandssömmens historia Även litteratur om hallandssöm presenteras. (Litteraturtips finns längst ner i denna text).

Fakta om Hallandssöm:
Hallandsömmen räknas som en av vårt lands landssömmar. Broderier i denna teknik har förekommit framförallt i mellersta och norra Halland. Hallandssömmen har uppkommit troligen i slutet av1700 talet och har broderats över hela 1800-talet. På 1900-talet kunde man köpa förtryckta dukar, gardiner och kuddar från bl.a. Hemslöjden, veckotidningar och företaget NIAB [Nordiska Industri AB].
Sömnadssättet har en mycket egenartad och typisk mönsterbild och färgen på broderigarnet är rött och blått. I norra Halland broderades mest med rött garn men i mellersta Halland både med rött och blått och i enstaka fall med vitt garn. I  norra Halland var mönstren i broderierna ofta av religiös karaktär, vilket tydligast syns i hängkläden från detta område. I mellersta delen av länet har broderierna mycket varierande mönster, allt från stiliserade, kantiga mönster till blommande rankor.

Detta behöver du som material till broderiet:
Linne, halvlinne eller bomullstyg beroende på vad broderiet skall användas till. Linnetyg från gamla lakan är mycket bra. Tvätta alltid nytt tyg före användandet. Nytt linne och halvlinne bör vara väl uppblött innan tvätt, det blir gärna veck i strukturen annars.
Det du behöver för att brodera är en sybåge, broderigarn i bomull; vävgarn 30/2 med 3-4 trådar i nålen el. 2 trådar av 16/2.Färgen på garnet är rött (turkisk röd) och blått. Nålen skall vara spetsig och ha nr.22 el. liknande. Fingerborg är ett måste. Försök att anväda fingerborgen från början, så blir du snart god vän med den.

Deltagarna får lära sig mönsteröverföring:
När du skall överföra mönstret till tyget kan du använda kalkerpapper. (I filmen har Ann-Katrin ritat med blyertspenna direkt på tyget). Du kan också försöka med ”överföringspenna” (Panduro). Då ritar du mönstret på bakplåtspapper (tål värme) med bl yertspenna. På andra sidan fyller du i mönstret med överföringspennan. Därefter vänder du på bakplåtspappret med överföringspennan ner mot tyget.Fäst mönstret med knappnålar. Sedan stryker du med strykjärnet över mönstret på tyget. Använd strykjärnet(3 prickars värme) utan vatten. Stryk med jämna tag över mönstret. Mönstret kan användas 2 till 3 gånger till. Träna gärna på annat tyg först.

Deltagarna får börja brodera på duken.
Nu är du klar för att brodera.  De olika stygnen kan presenteras i filmerna om hallandssöm. Har du ett mönster med bottensöm, så börjar du alltid med den. Här är det nödvändigt att du använder sybåge, så att du kan sträcka de långa trådarna i gallret. När bottensömmen är klar är det bara att fortsätta med stygnen runt omkring. Syr du flätsöm (se foto) brodera då flätsömmen först innan du syr stjälkstygn el.kedjestygn runt bottensömmen.

Blommans blad är broderade med flätsöm – detalj ur Krogseredsduken.
Hjärtat är en vanlig symbol i hallandssömmen – ett roligt och enkelt broderi att börja. I filmerna visas hur stygnen broderas.
 

Träff 2:
Vid andra träffen visar vi hallandssöm i litteraturen och pratar lite kring olika varianter. Vi fortsätter att brodera. Sömsätten är stjälkstygn, kedjestygn, korsstygn, flätsöm, langettstygn, ensidig och dubbelsidig plattsöm och de olika bottensömmarna..

De som är färdiga med hjärtat under denna träff får börja med eget material. Att leda en grupp i hallandssöm innebär individuell anpassning -alla deltagare syr efter egen förmåga.

Träff 3:
Deltagarna fortsätter brodera i sin egen takt. Visar vi hur deltagarna ska fålla dukarna på enklaste sätt, med snett eller rakt hörn.

Träff 4 och 5:
Under tiden som deltagarna broderar berättar vi om olika broderitraditioner. När de sedan påbörjar att sy efter egna förslag, får de handledning av oss. Vid varje träff gör vi en paus – lämnar broderierna för en stund – för att dricka kaffe, te och prata.

Litteraturtips:
Hallandssöm, av Britta Johansson
Brodera landskapssömmar av Annette Magnusson
Hallandssöm, Inger Skantze-Ärlemalm och Irene Karlsson
Karins broderier av Karin Holmberg

Comments are closed.